PLOMMONPAJ

Jag ska baka första plommonpajen på två år idag!!! Lycka lycka lycka!

One time...

Det känns lite urblåst i hjärnan just nu. Jag kommer sakna en massa folk så mycket och jag är inte byggd för att inte träffa dem jag tycker om! Ska lyssna på låten en gång till.. sen är det dags att sova. Upp och hoppa kl fem i morrn bitti.

Innan ferarribilarna och skumbananerna

Det blev lite bättre efter tandborstningen. Jag kom på att det var bäst att gå och lägga sig så jag tog mina kuddar och täcke ut på altanen till solstolen där jag somnade i eftermiddagssolen. Skönt. Blev väckt vid åtta, släpade in kroppen till sängen där jag somnade med kläder och allt på. Så inatt har jag sovit 17 sköna timmar. Helt sjukt, men som sagt skönt. Fast vid närmare eftertanke är det inte så konstigt. Har varit en smula hektiskt den senaste veckan. Hur som haver så fick jag ett smärre samanbrott imorse när jag insåg att jag inte har några som helst konkreta framtidsplaner så nu har jag ägnat förmiddagen åt att tänka på det. Det artar sig, det artar sig. Nu om ni undrar och inte har slutat läsa vid det här laget så ska jag ta en dusch, försöka städa rummet och sedan träffa Hanni-no-longer-the-halfahannen-på-krogen-tjejen. Och vi tänker VRÄKA oss i godis!

Spännande Sandra, spännande...

Jag är så in i helvete jävla bitter just nu! Det är helt sjukt. Men jag är i alla fall ensam hemma en timme eller två för tillfället. Va ute igår och hade trevligt med Mia och Marcus. Konrad, Olle, Björn och Fredrik anslöt lite senare när vi tagit oss till Williams där det för övrigt vimlade av folk jag faktiskt för en gångs skulle kände. Det va kul! Och nu tänker jag försöka skriva allt positivt jag kan komma på bara för att bli av med den jävla bitterheten.
Och nej. Nu va jag precis ute på altanen i solskenet. Tog på mig mina största mysbyxor, både katt-t-shirten och kattungetröjan, knäckte en öl, rökte min sista cigg och gosade med tjockis katten tills ciggen tog slut, ölen började smaka skit, grannen drog igång motorsågen och Sixten gick. Jag har noll ork i kroppen, är sjukt trött och har så svinigt ont i ryggen att jag knappt kan gå av någon anledning som jag faktiskt verkligen inte kan förstå. Människor börjar skolan på onsdag och jag måste bestämma mig för om jag ska åka till London eller om jag ska plugga eller om jag ska jobba, spara ihop pengar och ut och resa. Eller bara skita i allt. Och jag tänker vara bitter för det behövs. Hur blev livet så komplicerat helt plötsligt och varför är jag pank? Dåligt dåligt. Jag har alltid tyckt att frågan om meningen med livet är så sjukt störd men jag tror jag precis insett problemet nu. Kan vi inte bara åka på en sista minuten resa och låtsas att världen står stilla i en vecka? Det skulle vara så himla underbart!
Kylskåpet är tomt, mamma har dragit till Ljusterö med betalkortet, pappa åkte precis till jobbet och jag har ätit pasta tre gånger idag. Är lite less på det nu. Och vart tog sommaren vägen, jag bara undrar. Den kanske fanns där medans jag satt instängd på jobbet och torkade skit...men om jag borstar tänderna kanske allt blir bättre? Jag ska göra ett försök.

jag vänder hjärnan ut och in och vad finner jag annat än ett olagt pussel

Usch, jag gillar inte när jag måste bestämma en massa saker om min framtid. Det är jobbigt och jag orkar inte. Jag vill åka bort men samtidigt inte...och i ena stunden känns London underbart och i andra så känner jag mig så himla osäker. Kanske för att det är läskigt? Vet inte.. Det skulle vara skönt att stanna hemma till jul, plugga lite, jobba lite, ta en sista minuten och allmänt chilla och efter det köra London. Men jag orkar inte ens kolla upp när universitetskurserna jag anmält mig till börjar, om de är på hel eller halvfart och urken burken.

Life In Technicolor

Åh, vad jag saknar alla, och allra minst dig! Träffade i alla fall Hanna idag och det va kul. Gick en sväng på stan innan hon skulle jobba och fyndade på rean. Och hör och häpna, jag har hittat ett par solglasögon som jag kan le i utan att kinderna knuffar av dem från näsan! Dessutom för den ringa slanten 48.50 kronor. Gotta love halva reapriset <3
Skulle ha träffat Linda ikäll också innan hon åker till Turkiet och sen direkt efter det flyttar till Linköping men planerna sket sig en smula och nu får jag inte se flickebarnet på hur länge som helst...och inte tog jag mig iväg till Knivsta heller för jag trodde jag hade planer för kvällen och Virve bara drar på tågluff och sen flyttar till Wik. Alla åker iväg och här sitter jag utan att ta tag i något. När mia kommer tillbaka från Way out West är det jag som kidnappar henne och planerar inför London! Och just nu så är det coldplays senaste album som dånar i högtalarna och en smula sandra som funderar på att gå och lägga sig. Imorrn börjar jobbet igen och jag är så less på att kliva upp fem på mornarna men fasen vad kul jag ska ha för pengarna sen!

Back in business

Okej. Valrossen Sandra har bogserats av planet och rullat hem igen efter sex dagar uppe i Östanbäck. Jag har levt på grädde, blåbär, tunnbröd och godis i alla dess former och färger. Hädanefter är det sallad och vatten som hägrar.