Jag åker på onsdag. Det är ju helt sjukt. Farmor och farfar kom förbi igår kväll och ville säga hejdå. Det kändes inte alls sorgligt för jag fattade inte att jag inte kommer träffa dem på vääldigt länge (om det går som vi planerat). Men nu inser jag det. Värst att åka ifrån blir nog dem, och så kattenSixten, och alla kompisar och lite familjen. Inte för att jag inte tycker om familjen, men jag kan nog behöva en paus från dem. Gaaalet. Hej jag har varit utomlands ensam en gång i mitt liv och nu flyttar jag till London med Mia. Tur att min hjärna är så sjukt bra på det här med försvarsmekanismer och stänga ute allt som känns jobbigt för annars hade jag nog legat kvar i min säng imorse.
Det kommer bli sjukt bra dethär. Hemma överlever man men borta lever man.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar