Hemma igen

Just nu sitter jag på en filosofilektion. Det är tråkigt men egentligen intressant och jag har en smula svårt att koncentrera mig. Dels för att Virve sitter och skriver att min mamma är tråkig (?) men mest för att jag har ett mega mongo enormt sort blåmärke av färgen svart mitt på min högra skinka. Det gör att jag inte kan sitta på en stol som en normal människa, utan hela tiden måste balansera på min vänstra skinka. Uppsåtet till denna smärta är tre dagar i Lofsdalen. Jag gav mig in på det något förhastade äventyret att lära mig åka snowboard. Testade en dag förra året, men lärde mig aldrig göra högersvängar så det var alltså mitt mål med resan nu. Hela dagen låg jag i backen och tragglade med en söt och support givande Josephine, och jag lärde mig faktiskt (inte så bra, men ändå)! Dagen efter kom jag dock knappt ur sängen och nu är min stackars sargade kropp täckt med blåmärken. Jag känner mig lite som en sjuttioåring i kroppen... (vilket i och för sig passar rätt bra in med tanke på mitt pensionärsbeteende på sista tiden). De resterande två dagarna i backen swischade jag förbi på skidor.

SMS

Från: Josephine Appelgren 22.57
Isabelle, julia, therese, hanna och Raulå halsbi tillbaka! Kracnas och surrar! Vi ses vid ett. I omrins!

Ja, vad ska man säga? Lilla Josephine. Festa dagen innan man ska åka fullastad buss i fem timmar...hon borde ha lärt sig från förra året. Jag gjorde det i alla fall...

Lofsdalen- here I come!

Imorrn åker jag och hela faderullan Q till Lofsdalen. I am excited ska ni veta! Det kommer att bli tre underbara dagars skid och snowboardåkning under exceptionella förhållanden. Snödjupet i backen ligger på en 73 centimeter, det kommer vara nästintill vindstilla (i alla fall om man jämför med förra året) och solen kommer titta fram lite lagom ofta sådär. Jag slipper med andra ord förfrysa kinderna igen. Och den här gången ska jag lära mig snowboard ordentligt och skippa förra årets svandyk- vilket resulterade i rejäla knä och magsmärtor. Wish me luck!

Festivalmonstret vrålar i min kropp

De senaste veckorna har jag levt pensionärslivet. Dvs sänggång vid tiotiden, inget festande osv. Det har i och för sig varit ganska skönt, men nu är jag verkligen less på det! GE MIG SOMMAR, GE MIG P&L NU! Jag är så sjukt party sugen och ångrar någor kollosalt att jag inte följde med Mia och malin och såg Hästpojken i går. Vänta ni bara tills festivalen drar igång. Då jävlar ska det festas musten ur er alli hopa! Signing out...

en harplutt i skogen

Alldeles, alldeles ensam hemma är jag. Inte bra. Jag behöver någon att prata med, att beklaga mig inför när jag har kollat på griskastrering utan bedövning (!) på nyheterna. Det riktigt skar i hjärtat och knöt sig i magen när jag såg den lille kultingen bli uppsnittad och berövad sin mandom. Neej fy fan!! Låt djur och gamla människor med rullatorer vara ifred! Man kanske skulle ta efter MiaPiaFia och bli skolvegetarian. För det köttet lär ju vara billigast och mest plågsamt behandlat...hemma har man ändå koll på om det är ekologiskt eller ej.

Treo-lindrar snabbt och effektivt..Inte

Hjärnstatus: Svår grad av trötthet. Huvudvärk.
Att göra: Skriva ett två sidor långt pm där jag jämför skillnaderna i Platons och Aristoteles ontologier. (tills imorrn)
Konsekvenser en till natt utan ordentlig sömn skulle ge mig: Hjärndödhet.

Men jag har tre kraterbullar.

Hollywood, here we come!

The Annual Gymnasium Movie Awards Of Rosendal 2008 ägde rum i journalistikkorridoren idag. Och gissa vilken film som vann pris för "Bästa film", jo min, Mias och Karins "Kommissarie Teacaddie och fallet med den försvunna katten"!!! Jag är mäkta stolt över oss och kommer att hålla telefonvaka inatt. Man vill ju inte för allt i världen missa Spielbergs samtal när han ringer och erbjuder mig jobb och en förstaklassens flygbiljett.
Tack Jo05 för att ni givit mig denna chansen. Jag ska inte glömma att ta med er i tacktalet när jag står på scen under oscarsgalan nästa år.